årsmöte, Uncategorized

Årsmötet 2020

Årsmötet kunde genomföras som planerat den 15 mars. Två nya invaldes i styrelsen, Amanda Anderlid och Ali Sohrabi. Wendy McRae omvaldes liksom ordförande Suzanne Kolare. Anita Dahlerus kvarstår som kassör, Ramin Tahiri och Johan Wikman är ledamöter. Klas Kihlberg hade avböjt omval.

Årsmötet skärpte styrelsens förslag för odling på åkanten och godkände i övrigt förslagen.  En kort sammanfattning ges i medlemsbrevet från 31 mars och vi kommer uppdatera listan med regler när protokollet är underskrivet. Här är ett udrag om åkanten:

Inget ätbart får odlas på åkanten. Det gäller såväl träd som buskar och plantor. Vi diskuterade fram och tillbaka kring begreppen: Grönsaker och rotfrukter är enkelt att förstå, men hur många fler växtsorter behöver listas för att beslutet ska vara tydligt. Slutsatsen blev att odling av ”ätbara växter” förbjuds på åkanten. Detta gäller nyodling, sådant som planterats tidigare år kan få stå kvar. Åkanten tillhör alla.

medlemsbrev

Medlemsbrev 31 mars

Det har varit mycket torrt på Täppan en tid, men det går att rycka ogräs och att gräva. Det är ännu för kallt i jorden för plantering och vi har inte vattnet igång ännu.

Pandemin bör inte påverka odlingen på Täppan, det är ju sån utspridd verksamhet, men vi återkommer om det kommer några centrala besked. Samma sak gäller här som i övrigt i samhället:  den som är sjuk stannar hemma. Hör av dig till styrelsen om du har några frågor eller synpunkter.

Läs medlemsbrevet om besluten på årsmötet, planerad visning, betalning av avgiften.

årsmöte

Kallelse till årsmöte

Styrelsen kallar härmed medlemmarna i Täppans fritidsträdgårdar till årsmöte.
Välkommen att skicka in motioner till årsmötet. De ska vara inne senast 4 veckor före årsmötet, dvs. senast 14 februari. Skicka till styrelsen@kolonitappan.se
På årsmötet kommer styrelsen lägga fram förslag till beslut om plast i växthus, kontakt med styrelsen för godkännande av olika åtgärder, färgsättning av stolpar, redskapslådor m.m., samt material i stängsel, ändrad skrivning av regeln för hantering av åkanten.

Vi kommer att ställa en fråga till årsmötet om vi bör inleda processen att bli miljödiplomerad. Det krävs att flera medlemmar ställer upp för att vi ska inleda arbetet.

Förslagen och frågan kommer skickas ut per e-post i mitten av februari.
Tid: söndag 15 mars kl. 14-16
Plats: Kvarterslokalen, Östgötagatan 61, Stockholm. Portkod meddelas till dem som anmäler deltagande.
Anmäl deltagande till medlem@kolonitappan.se  
Kontakt: Suzanne Kolare 0708-26 16 97 suzanne.kolare@gmail.com
årsmöte

Stötta Täppan – kom med i styrelsen!

För att få en rimlig arbetsbörda i styrelsen för Täppan så vill vi gärna vara 7 i styrelsen, 2019 är vi 5 och till 2020 kan 2 tänkas avgå. Alla medlemmar förväntas ingå i styrelsen någon gång under medlemskapet i Täppan så ni nykomlingar har er chans nu!  De som varit med några år har redan gjort sin tjänst i styrelsen.

Anmäl till styrelsen eller Jennie Krook att du ställer upp till val 2020, jekrok@gmail.com

Motioner till årsmötet ska vara styrelsen tillhanda senast 4 veckor innan årsmötet, vilket bör bli i mitten av februari. Exakt datum för årsmöte är inte klart än. Det här är ett tips om att skicka in i tid!

Läs hela medlemsbrevet från 29 november.

Uncategorized

Tips om bevattning och odling

Punktbevattna växter – då kan vattnet nå rötterna där de gör störst nytta. Täckodla, ordna lä och lite skugga. Förkultivera det som går.

Det var några av en mängd rekommendationer för framgångsrik odling med rätt bevattning som Tomas Lagerström gav vid en föreläsning 21 maj för odlingsföreningarna inom SoS, Söder om Söder.

Läs mer



Uncategorized

Om odling på åkanten

Täppan har fått backning från kommunen på årsmötets beslut om odling på åkanten. Kommunen har meddelat att styrelsen inte har rätt att upplåta åkanten för odling av grönsaker och potatis. Enstaka bärbuskar kan accepteras liksom blommor. Det är också ok att ha redskapslåda och sittplats på åkanten, som vi alltid har haft.

Kommunen ser helst att vi använder åkanten på något gemensamt sätt. De gav inte förslag på hur det ska gå till och styrelsen kommer nu dra igång en diskussion inom föreningen om hur åkanten ska användas. Kom med förslag! En möjlighet är att ha perenner som fjärilar och bin gillar, det blir ju en gemensam nytta att de pollinerar våra växter på lotterna.

Läs mer i medlemsbrevet för 2 juni.

tips om odling

Vad göra med all rabarber?

Rabarber är bra till annat än paj. Gör en lemonad eller chutney. Den funkar också bra i en ugnsrätt med kyckling eller i nudelwok. Rabarbern ger viss syrlighet och förhöjer smaken på maten. Man kan också frysa rabarber när den är som bäst på försommaren och inte blivit träig. Skiva den och frys rå och ta fram vid behov.

Här är några recept. Smaklig spis!

Fortsätt läsa ”Vad göra med all rabarber?”
Uncategorized

Ha koll på vattenkranarna

När Kaia kom till lotten i morse, söndag 28 april, stod kranen vid lotten (50) öppen och vattnet forsade ut. Hon hade stängt ordentligt igår.

Ha extra koll på vattenkranarna nu. Stäng öppna och läckande kranar och anmäl direkt till vatten@kolonitappan.se Vatten är vår största utgift och vi behöver minska förbrukningen jämfört med i fjol. Den steg från 400 000 liter 2017 till 682 000 liter.

Uncategorized

Vattnet igång på Täppan

Nu finns det åter vatten på Täppan. Tänk på att det är mycket torrt och vattna bara där du tänker plantera nu.

Mats Ögren och Minya Shen har tagit över ansvaret för vattenledningen från Niklas. Anmäl fel till vatten@kolonitappan.se , gärna med kopia till styrelsen@kolonitappan.se


Det blev en kaskad strax efter start. Kranen vid boden pajade. Tur att Mats och Niklas var kvar och kunde stänga till den. Den gick inte att laga direkt så vänta ett tag med att testa den. Anmäl snarast om du upptäcker en läckande kran!
Uncategorized

Bygg stående redskapslåda

Kommunen har gett klartecken att vi bygger stående redskapslådor. Nu finns Klas fina ritning till en stående redskapslåda här på webben.

Kom ihåg att du behöver kolla med styrelsen innan du uppför växthus eller pergola. Följ riktlinjerna för dessa byggen. Du behöver också tillstånd för att plantera eller ta bort träd.

Här är ritningen i pdf

tips om odling

Välj rätt plast för din odling!

Larmet om farliga plaster och mikroplaster har nått kolonister och några föreningar har förbjudit en del plast. Men väljer vi bra kvalitet som tål solljus, återvunnen men inte nedbrytbar plast, så behöver vi inte oroas för egen del, våra odlingar eller miljön, enligt plastexperten Åsa Stenmarck.

Efter plastförbuden beslöt vi oss i SoS-odlingsföreningar att bjuda in Åsa till en föreläsning. Vi ville veta hur farliga våra vattentunnor, slangar och kannor av plast är. Vilken markväv och odlingsväv, om någon, ska vi välja? Åsa är resurs-, avfalls- och konsumtionsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och utredde plast åt regeringen för två år sedan. IVL finansieras av staten och näringslivet.

Plasten omprövades

Först lite grand om plast. Plast har gjort en stor resa sedan det började användas under andra världskriget. ”Plastic is fantastic”, sade man och prisade att den var billig, långlivad och lätt kunde användas i olika produkter med hjälp av tillsatser och färger.

– Sedan har det gått över styr och alla fördelar blivit nackdelar. Lång hållbarhet är inte en fördel när plaster slängs i naturen och kommer ut i sjöar och hav, en del färger och tillsatser har visat sig farliga för miljö och hälsa. Men plast är fortfarande ett bra material och farliga ämnen och tillsatser i plast har fasats ut under årens lopp, säger Åsa Stenmarck.

Ett exempel är PVC där EU förbjudit användning av ftalater, en cancerframkallande och hormonstörande mjukgörare. Den var speciellt viktigt att få bort från leksaker, eftersom små barn gärna suger och tuggar på leksaker.

Åsa Stenmarck.

Biobaserad plast bättre

Nu finns biobaserad plast som innehåller förnybara råvaror som sockerrör eller majs. Plasterna innehåller oftast även plastråvara baserad på råolja och tillverkarna behöver inte ange proportionerna.

— Denna plast är bättre för klimatet, men har samma kemiska sammansättning som fossilbaserad plast och samma egenskaper Den är alltså långlivad och svår att bryta ner i naturen, berättar Åsa.

Undvik nedbrytbar plast!

Hon varnar för att använda produkter av nedbrytbar plast, åtminstone idag. Om 5 år kanske tillverkarna löst problemen. Finessen med den här plasten är att till exempel plastpåsar som kommer ut i skogar och sjöar inte ska ligga kvar för evigt utan snabbt brytas ner. Men ute i naturen så bryts den inte ner fullständigt utan blir kvar som mikroplast.

– Ytterligare en nackdel är att den nedbrytbara plasten inte kan återvinnas med annan plast eftersom den tar med sig sin egenskap att brytas ner. De måste sorteras som brännbart och får inte återvinnas med andra förpackningar eller plastprodukter, säger Åsa.

Idag finns t.ex. hundbajspåsar i nedbrytbar plast. En del hundägare slänger bajspåsen i naturen, där den skräpar ner tills den förstörs av sig själv. I bästa fall plockar någon mammig person upp efter dem. Släng påsen med hushållsinsamlingen – i Stockholm bränns det — eller brännbart!

Gå inte heller på niten att tro att komposterbar plast kan läggas i din varmkompost. Den kräver industriell kompostering i 70 grader i flera dagar innan bakterier bryter ner plasten.

Mikroplaster i miljön

Det senaste larmet om plast, som kom för några år, sedan gällde mikroplaster som kommer in i näringskedjan. Mikroplasterna avges från till exempel fleecetröjor i tvätten, ingår i smink och andra produkter och fångas inte upp av filter eller reningsverk. Växtplankton kan få i sig mikroplaster och de äts i sin tur av djurplankton som äts av andra djur.

— Vad vi vet idag så är mikroplaster inte farliga för oss människor eller djur. Vi kan inte ta upp dem genom huden eller inandning. Växter i våra odlingar tar inte heller upp mikroplaster direkt. Men det är inte bra att få in främmande ämnen i näringskedjan. Vi såg vad som hände med PCB som togs upp i sill och drabbade havsörn och säl, säger Åsa.

Åsas råd om plast

  • Köp inte så mycket. Använd det du har.
  • Köp begagnat om det går.
  • Köp återvunnen eller biobaserad plast.
  • Fortsätt lägg plast i återvinning och sortera förpackningar för sig och lägg andra plastvaror brännbart.
Vattenkanna, lövkorg och plastpåsar av olika slag på min lott. Foto Suzanne Kolare

Vattentunnor och kannor

Mikroplaster är alltså ett starkt skäl att ha koll på vilka plastprodukter vi använder i odlingarna. Det är ingen risk att tämligen nya tunnor, kannor och slangar avger så mycket mikroplaster att de skadar miljön.

— Det är ok om tunnor och kannor är nyare än från 1970- eller 1980-talen, men om man har en ännu äldre slang kanske man bör slänga den eftersom den kan vara av PVC och innehålla farliga tillsatser. PVC från 1970-talet innehåller farliga ämnen, men dagens PVC har inte det, säger Åsa.

Markduk av god kvalitet

Det har blivit allt vanligare med markduk för att bekämpa ogräs och förbereda nya planteringar. Vi lägger den på jordgubbsland och blomrabatter och gör bara hål för plantan. En del lägger markduk i botten av odlingslådor för att slippa ogräs underifrån. Men hur stor är risken att mikroplaster avges?

— Så länge plasten är hel är det inga risker med den plast vi har i våra odlingar, säger Åsa. Men om plasten börjar gå sönder och brytas i större bitar, så kallat makroskräp, bör man slänga den. Det finns ju risker att djur får i sig plasten som föda, vi har från andra länder sett exempel på valar och albatrosser med plast i magarna. Det är makroskräp som bryts ner till mikroplaster.

Man bör använda markväv av bra kvalitet. Det finns lite olika märken att välja bland. Både Bauhaus och Bygg-Ole har tät markväv på rulle som är tät och bra. Det är viktigt att täcka väven så att den inte utsätts för skarpt solljus i onödan.

– Jag har markduk i en slänt på vår tomt och har lagt stenar ovanpå. Man kan ha täckbark eller grus. Det viktiga är att skydda markduken från skador och väder och vind. Solljus sliter på plasten, säger Åsa.

De vita fiberdukarna som vi lägger över plantor som skydd är vanligen mindre tåliga. En del håller bara ett år, sen slits de sönder av vinden eller blir tunnare av solljuset. Det är alltså bra att välja en tjockare fiberduk.

En liten tunnel i fiberduk. Slets först sönder av vinden och vittrar sen av regnet. Foto Suzanne Kolare

Spärrdukar används ibland för att dränera mot vattensjuk mark och hindra invasiva rötter, av till exempel hallonplantor, att spridas. Man bör även här välja kvalitet, platonmatta är ett märke.

Växthus och plast

En del föreningar har stora problem med att medlemmar använt billig och dålig plast på sina växthus. Plasten går sönder och sprids i området. I Pungpinans odlingslotter har styrelsen därför beslutat att fasa ut vissa plaster i växthus till 2021. Det gäller armerad plast och blå byggplast utan UV-skydd. Då kommer bara plast av EVA-typ som är avsedd för odling godkännas. Den plasten är UV-stabil, tål alltså solljus, och håller garanterat i fem år. Den klarar temperaturer ner till minus 35 grader. 

Anders Johnsson #kretsloppslott63 i Pungpinans Fritidsträdgårdar har byggt ett växthus med EVA-plast och är mycket nöjd.

– Den är lite dyrare, men det är värt att lägga ner mer för att få ett växthus som håller bättre. EVA-plasten känns segare och mer robust. Dessutom tror jag att man lägger ner mer planering och arbete på att bygga ett växthus med en plast av högre kvalitet, säger Anders.

Egentligen ska all plast runt växthus på kolonier tas ner på vintern, men så sker oftast inte. Regeln kan ändras nästa år av Stockholms stad. Glas i växthus är inte tillåtet, enligt stadens och Koloniträdgårdsförbundets regler och en del föreningar har själva förbjudit det sedan växthus vandaliserats av busar. Det är besvärligt att ta upp allt glassplitter.

Råd om miljödiplomering

Idag finns inga regler om plast i Koloniträdgårdsförbundets kravlista för miljödiplomering. Vi ber Åsa om förslag på regel och hon svarar:

— Plast har så många fördelar att det är onyanserat att förbjuda all plast i odlingar. En regel kan vara att man bör använda plast med förnuft och bra kvalitet. Den ska inte gå sönder i stora bitar och skräpa ner och skapa mikroplaster eller sprida farliga ämnen, säger hon.

Den eviga frågan

Vilken påse ska jag välja för att ta hem varor från butiker? Åsa säger att det egentligen inte spelar ingen roll, alla har viss miljöpåverkan och man bör själv välja vad man vill värna om. Livscykelanalyser tar tyvärr inte upp nedskräpning, det går inte att beräkna något pris. Annars skulle nog plastpåsen få sämre betyg.

– Det viktiga är att man använder påsen många gånger. En bomullspåse som används en gång är ett stort slöseri med vatten och kemikalier men har man den i flera år är det ok.

Det råder viss förvirring vad man ska använda för påsar till soppåsen, nu när man köper färre matkassar av plast.

– Köp tunna plastpåsar på rulle. Den innehåller mindre plast än köpepåsarna, säger Åsa.

Vi ska också fortsätta att lämna svarta plastpåsar till återvinningen, trots vissa uppgifter om att den är svår att sortera ut i den maskinella hanteringen i Motala dit alla plastförpackningar sänds.

– Det är inte ert problem som konsumenter. Tillverkarna har bett att få in alla svarta plastpåsar för att kunna bedöma hur mycket som finns och problemets omfattning, säger Åsa.

Annan plast för återvinning sorteras vid två andra anläggningar och merparten av jobbet sköts av människor.

— De som gör jobbet tycker att de har en nyttig och bra uppgift. Ingen maskin kan sortera bättre än människan, det mänskliga ögat är överlägset.

Suzanne Kolare