Goda tips om bevattning och odling

Punktbevattna växter – då kan vattnet nå rötterna där de gör störst nytta. Täckodla, ordna lä och lite skugga. Förkultivera det som går.

Det var några av en mängd rekommendationer för framgångsrik odling med rätt bevattning som Tomas Lagerström gav vid en föreläsning 21 maj för odlingsföreningarna inom SoS, Söder om Söder. Tomas är landskapsarkitekt och växtexpert, och driver firman Gröna råd Växtkonsulenter ihop med sin hustru Maj-Lis Pettersson som är trädgårdsexpert i Odla med P1.  

Tomas Lagerström

Tomas började med att berätta vad klimatförändringarna innebär för odling i Sverige. Det blir blåsigare, vilket innebär torrare jordar. Det blir generellt högre temperaturer och längre odlingssäsonger. Vi kan få fler skyfall som slår sönder och eroderar jorden.

– Tidigare ansågs det bra med härdiga sorter, men sådana är ofta dåligt klimatanpassade till nya förhållanden. Vi får mer fluktuerande förhållanden på våren, vårvärmen förbyts i nattfrost. Det kan få effekt på härdiga blåbärstry som vi importerar från Sibirien. Den klarar kyla bra, men risken är stor att de vaknar för tidigt och skadas om kylan slår till igen, sade han.

Vilken nytta gör vatten?

Grunderna för god odling är att förstå vattnets roll och påverkan. Vattnet håller växten saftspänd, det håller växternas klyvöppningar öppna för att ta in koldioxid vid fotosyntesen och släppa ut överskottet av gas. Vattnet ska lösa upp näring i marken och göra det tillgängligt för växterna.

— Men om det är dåligt med vatten så stängs klyvöppningarna och all produktion och utveckling avstannar. Plantan blir stressad och den blir mer mottaglig för angrepp av sjukdomar och skadedjur, till exempel mjöldagg och jordloppor, berättade Tomas Lagerström.

Det är ojämn fuktighet som gör att vi får morötter med midja där tillväxten stoppat upp. Moroten spricker lätt när det åter blir fuktigt. Tomaterna spricker när de vattnas kvällstid, eftersom det blir övertryck i växten, sade Tomas.  De ska vattnas på morgonen.

Effekter av vattenbrist

För buskar och andra vedartade växter kan vattenbrist göra att frukter och bär utvecklas dåligt och växten kan torka ut och dö. Produktionen av skott till nästa år blir dålig eller uteblir. Ett exempel är hallon som utvecklar sina skott för nästa år på eftersommaren. 

Jämn tillgång på vatten är bäst. Sådd och utplantering är mest beroende av vatten. Storbladiga och starkväxande växter som stora kålsorter är beroende av mer vatten än små- och smalbladiga växter.

Hur minskar man problemen med vattenbrist?

Tomas gav en hel del råd för hur vi kan förebygga vattenbrist:

  • Skapa lä i trädgården. Då minskar avdunstningen. Bygg spaljéer och häckar (de får vara max 1,10 i kolonirörelsen).
  • Använd rotspärrar så att rötter från bärbuskar, hallon och dvärgträd inte ränner iväg åt fel håll. Lägg in en spärr av metall eller annat lätt material vid 60–70 cm från stammen vid plantering.
  • Ordna lätt skugga för växterna. Då minskar avdunstningen
  • Bygg miniväxthus och odlingstunnlar. Det ger skyddad uppväxt och snabbar på produktionsperioden.
  • Förbättra jordens vattenhållande förmåga.

Ett tips från Tomas är att anlägga häckar av krusbär och svarta vinbär. Man bygger en ställning för häcken av pålar som man borrar hål i och sticker armeringsjärn emellan. Så leder man upp grenar i spaljén och klipper bort övriga grenar så att man får en häck som inte är tjockare än 20–30 cm. Vinbär växer som en solfjäder och de yttersta grenarna är de som bar frukt senast och kan kapas ner till basen. Tomas låter sina häckar bli 1,80 m höga, men så höga får vi inte ha i kolonirörelsen av hänsyn till grannar.

Man kan lätt göra nya svarta vinbärsbuskar, enligt Tomas. På sensommaren klipper man av en decimeterlång gren med 3–4 knoppar på. Sätt dem i en kruka med jord, vattna och trä en plastpåse över. I oktober har skotten rotat sig och ska planteras ut med 75 cm mellanrum. Blir fin häck på några år.

Mark och jord

Det är viktigt att skapa bra struktur på jorden. På Täppan har vi mest lerjord och då behöver mullhalten ökas.

Om man använder upphöjda bäddar blir temperaturen i jorden högre och därmed kan man starta odlingen tidigare på året. Dessutom är det en garanti mot stora vattenflöden. Smalare bäddar torkar ut snabbare än breda.

Pallkragar har en otrevlig effekt i att träet torkar ut marken närmast pallkragen. Därför bör man isolera pallkragar med en bit plåt eller annat lätt material en bit ner i marken.

Optimera odlingen

Vedartade växter behöver vatten i maj-juni när de växer som mest, men på sensommaren har de levererat frukter och bär och då kan man minska bevattningen.

– Höstså ettårsväxter som vitlök, palsternacka, morot och dill. Fröna och löken far inte illa under vintern och de märker själva när det är ljust och varmt och dags att börja gro, sade Tomas.

Man ska undvika alltför törstiga växter som kronärtskocka och stora kålsorter om det är risk för vattenbrist.

Tiden för bevattning är viktig. Självklart ska man inte vattna mitt på dagen i sommarhettan, men Tomas menar att kvällsbevattning är vad som gäller på högsommaren. Det kan ju vara 20 grader varmt på morgonen och då börjar avdunstningen bli för hög. Att vattna på kvällen kan gynna sniglar, men de måste man ta itu med ändå.

– Punktbevattna växter. Då tar vattnet med sig näring ner till rötterna. Om man vattnar med spridare så blir hela ytan blöt, men med samma vattenmängd når vattnet inte lika djupt.  Mycket går till spillo eller till ogräs, sade Tomas.

Han rekommenderade också att man ska vattna från mellanlager, alltså en tunna. Växterna gillar uppvärmt vatten bäst.

Andra åtgärder

Det går att minska risken för vattenbrist i odlingen. Ett känt exempel är täckodling. Tomas rekommenderar gräs, kompost och täckbark eller grovsand (2 mm). Det blir torrt på ytan och fukten stannar i jorden. Han tror inte på grovt halm, eftersom det ger gömställen åt sniglar, och inte heller på flis, som stjäl kväve från jorden.

Täck sådden med fiberduk. Det ger värme, skyddar mot skadedjur och bevarar fukten i marken.

— Förkultivera det som går. Det ger kortare produktionstid, plantan är starkare när den flyttas ut i landet och klarar skadedjur och torka bättre. Odla aldrig persilja från frö utan sätt hellre ut förkultiverade plantor. Köpeplantor fungerar också, men gallra dem noga. De blir stora och fina till hösten, sade Tomas.

Man ska välja rätt tid för sådd. Vänta till augusti med spenat, pak choi och mangold. De går lätt i blom när dagen är för lång, vilket den är på senvåren. Då blir grönsaken oanvändbar.

I gångarna kan man gärna använda svart täckduk (landskapsduk 80 g/kvm) med halm på. Halmen borstas upp i landet på hösten och bidrar till bättre struktur på jorden. Jordgubbslandet bör också täckas av svart täckduk. Man klipper helt enkelt hål för plantorna.

Slutligen så ska man lägga på hästgödsel på hösten. Den frigörs när det blir varmt på våren och mikrolivet sätter fart. Då får växterna nytta av gödslet.

Mer information

Föreläsningen anordnades av SoS, Söder om Söder där Täppan är medlem. Vanligen hålls föreläsningarna i Ekobyn mellan Kärrtorp och I augusti blir det en utflykt till Högdalens komposteringsanläggning för att se på produktionen av biokol från trädgårdsrester.

Vi skickar ut inbjudan till nya föreläsningar och du hittar dem på sos-odlingsforeningar.se

Av Suzanne Kolare, Täppans Fritidsträdgårdar